inte mina händer

jag läste min kompis blogg och tänkte; gudars vad vi är lika! jag är ju också en sån människa som älskar att lägga mitt liv i andras händer och bara njuta av att lita på folk. men sen kom jag på.. att det är lisa, för ett år sedan ungefär.

det har hänt så mycket saker det här året, som har ändrat min åsikt om det mesta, jag har blivit en annan person. en på något sätt mer tillbakadragen person, fast ändå utåtriktad. ojdå, smart att använda två motsatser. nejmen jag har nog många av dom där staketen som våran föreläsare berättade om igår. det tar ett jävla tag att komma nära inpå mitt liv. jag kan verka öppen, men är nog ganska hemlighetsfull. det är lite av min grej, att ha saker som ingen får veta. pinsamma saker, som låter bra i mitt huvud som skulle få mig att hamna på psyket om jag sa det högt. det är en del av min personlighet, en del av mig. för ett år sen, skulle jag gjort vad som helst för att hitta en kille att ge mitt hjärta till och sen bara njuta tills han krossade det. men nu är det bara jobbigt, jag vill inte ha mitt liv fast knutet till någon annan. jag vill inte ha nån att följa mitt liv efter. nu tror ni säkert att jag inte vill ha kärlek. men jo visst längtar jag efter att bli kär och förlora mig i nån. men sen tror jag aldrig att jag skulle klara att släppa kontrollen. jag vill kunna känna; det här är mitt liv, jag bestämmer.

men åh herregud, jag kom precis på, att jag har skrivit om detta innan. det var ju lite synd, nu ska jag skriva en dikt till min svenska lärare. jag ska skriva att han är bäst och sånt så jag får mvg. pusss